Kvastmossan, Kemi och estetiskt arbetssätt

Titel:  Vulkanutbrottets kemiska reaktion 

Åldersgrupp och material: Denna lek är planerad för femåringar. Det är bra att dela in barnen i små grupper med 4 barn i varje grupp. Det material som behövs för att genomföra undervisningen och leken är ättika, bakpulver, livsmedelsfärg, diskmedel, liten plastburk, sked, blöt sand, gräs och uppdragskort med bilder på ingredienserna.   

Konkretiserade lärandeobjekt till undervisningen är att barnen ska få uppleva att: 

• När man blandar bakpulver och ättika uppstår en kemisk reaktion.

• Koldioxid fångas i diskmedlet som bildar bubblor.

 

Utförande: Enligt “Läroplan för förskolan” (2018, s.14) beskrivs det att barnen ska få utveckla förståelse för naturvetenskap och enkla kemiska processer. En uppstart till denna undervisning är att förklara vad undervisningen kommer innehålla samt vad barnen ska få uppleva. Undervisningen ska innehålla kemi med estetiskt arbetssätt. Undervisningen i kemin ska då innefatta att det ska bildas en kemisk reaktion. Till första delen av undervisningen ska barnen få uppleva att en kemisk reaktion bildas när bakpulver och ättika blandas. Barnen ska även få se vad som händer när man bara blandar bakpulver och ättika. 

Till leken ska barnen få i uppdrag att leta efter de olika ingredienserna genom att få en ledtråd i taget. Ledtrådarna ska vara utspridda i skogen och när en ingrediens är hittad ska en ny ledtråd finnas på samma ställe för att barnen ska hitta ytterligare en ingrediens. När alla ledtrådar/ingredienser är hittade ska de samlas för att testa på hur ett vulkanutbrott fungerar med hjälp av en kemisk reaktion. Barnen får en ingrediens var att lägga i plastburken, de får bakpulver, diskmedel eller livsmedelsfärg. När det ligger i burken ska förskolläraren hälla i ättikan. Detta för att barnen ska få ha full fokus på att se hur den kemiska reaktionen uppstår. Barnen ska få utveckla sin förmåga att utforska, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö18, s. 14). 

Avslutningsvis ska barnen få en förklaring på när och hur den kemiska reaktionen uppstår.  Barnen ska även få uppleva att koldioxid fångas i diskmedlet och därför bildas det bubblor i den kemiska reaktionen. Alltså när bakpulvret och ättikan blandas så reagerar bikarbonaten i bakpulvret och ättiksyran på varandra, vid reaktionen bildas då vatten och koldioxid. Koldioxiden drar sig då till diskmedlet som bildar diskmedelsbubblor och gör att det bubblar.

Till sist ska en ramsa genomföras för att barnen ska få upprepning på vad undervisningen handlade om och hur den kemiska processen gick till för att öka förståelsen och ge större möjlighet att befästa kunskapen i minnet om den kemiska processen.        

Ramsa: 

Ner i burken bakpulvret ska

Bakpulvret ska, bakpulvret ska

vi ska även diskmedel ha

Diskmedel ha, diskmedel ha

Nu är det också färgens tur

Färgens tur, färgens tur

Till sist ska även ättikan i

Ättikan i, ättikan i

Vad är det som händer nu? Vad är det som händer nu?

Nu har vi gjort en kemisk reaktion

Kemisk reaktion, kemisk reaktion

Blubb, blubb, blubb...

Referenslista: 

Vulkanutbrottet. (u.å). Experimentarkivet.

https://www.experimentarkivet.se/experiment/vulkanutbrottet/

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket.

 https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf

Utomhusundervisning, grupp NÄBBMUSEN "Herman hare söker mat"

 NÄBBMUSEN - Elena, Elin, Nathalie, Kristina, Valbona. 

Titel: “Herman Hare söker mat”

Åldersgrupp och material:

→ 3-4 år.

Herman Hare

Blåbärs och lingonris

Gräs, maskrosblad och

två pinnar

Bingobricka med bilder på vad harar äter

Snöre

Hermans håla: Plastpåse/ väska, etc

Konkretiserade lärandeobjekt:

Barnen ska veta att: 

• Harar äter blåbärsris och lingonris 

• Haren äter gräs och maskrosor

• Haren skuttar sig fram 

Enligt läroplan för förskola (2018, s.14) ska vi erbjuda barnen möjlighet att utveckla och få förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur.

Utförande:

Vid ankomst till naturområdet samlas barnen i en ring där det förklaras att ett område ska markeras ut där undervisningen ska ske. När markeringen är klar görs en uppstart genom att Herman hare kommer på besök, Herman finns i en hemlig håla (ex. plastpåse, väska, etc.). För att Herman hare ska kunna introducera uppdraget behövs en sång. 

Melodi: I ett hus vid skogens slut 

I en håla vid skogens slut liten hare tittar ut.

Haren skuttar fram så fort, letar efter mat. 

Blåbärsris och maskrosblad, lingonris och gräs äter jag. 

Skräp det vill jag inte ha, usch och blä säger jag.

(Vid avslut av undervisningen läggs meningen : Jag tackar för idaaaag, till). 

Efter att Herman har introducerat sig, ber Herman barnen om hjälp att samla in mat då Herman ska ha ett släktkalas och inte hinner samla in maten själv. Herman frågar barnen om barnen vet vad Herman och harar äter. Barnen får svara fritt. Herman svarar barnen på vad Herman och harar äter och inte äter. Barnen ges en bingobricka med bilder på vad för mat harar äter/inte äter såsom blåbärsris, lingonris, maskrosblad, gräs och skräp. Detta ska samlas in. Låt barnen gå runt i det utmarkerade området och leta reda på det som finns på bingobrickan. När alla barnen har hittat det som finns på bingobrickan samlas barnen igen och går igenom vad det är för något barnen har hittat i det begränsade området. Ha ett samtal om vad harar äter och inte äter.

(Är det något som inte finns på bingobrickan, plantera ut det i det begränsade naturområdet.) 

Vidare i undervisningen leks det “Haren äter” som går ut på att barnen får gestalta harar som ska leta efter maten som har gåtts igenom, här är det viktigt att även poängtera att haren skuttar fram. En i arbetslaget slår med två pinnar mot varandra, då ska barnen skutta och leta efter mat. När pinnarna tystnar ska barnen stanna vid maten de hittat. Fråga vad barnen äter, bekräfta barnen och sedan sker en samling för ett avslut. 

För att avsluta undervisningen diskuteras och reflekteras innehållet gemensamt med barnen.

Herman hare dyker upp igen för att hämta maten som samlats in åt Herman, Herman hare smakar på maten som barnen samlat in. 

Herman tackar barnen för hjälpen och tar med sig maten till sin hemliga håla. 

Avsluta med sången som finns ovan.

Referenslista:

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf

Fladdermusen - Upptäcka Myrans Kropp! - Utomhusundervisning

 Skriftlig redovisning – Fladdermusen 

 Emelie, Lelle, Therese & Amal

Titel  

Upptäcka Myrans Kropp! 

Åldersgrupp och material 

Denna undervisningsplanering vänder sig till barn i tre års åldern, man behöver befinna sig i ett naturområde nära en myrstack. Undervisningen utgår ifrån biologi som i detta fall är kunskap om myran samt att det kommer vara en observerande undersökning.  

Det som behövs för denna aktivitet är: pennor, ritpapper, utskrivet foto på en myra, genomskinliga burkar (med socker i).  

Konkretiserade lärandeobjekt  

• Barnen ska få veta att myran är en insekt  

• Barnen ska få veta att myran har sex ben  

• Barnen ska få veta att myran har en kropp som består av huvud, mellankropp, bakkropp. 

Läroplan: Enligt “Läroplanen i förskolan” (2018, s.14) ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap och kunskaper om djur. 

Centrala begrepp: Myra, insekt, ben, huvud, mellankropp och bakkropp.  

Utförande  

Uppstart: En uppstart görs genom att gruppen samlas i skogen i en ring, aktiviteten introduceras genom att berätta för barnen att de ska utforska och upptäcka myran. Här ställer förskolläraren frågor kopplade till lärandeobjekten: Är det någon som vet vad en myra är? vad är myran för typ av djur? Hur många ben har myran? Här stannar gruppen upp för att öppna upp tankar, idéer och samtal. Alla barn ska få en chans att delta i samtalet. När barnen fått dela sina tankar och idéer om myran kan förskolläraren gå vidare till nästa steg. 

Genomförande: Nu ska barnen få rita en myra, använda sin fantasi och föreställningsförmåga. Förskolläraren delar ut papper och pennor till barnen. Barnen får sen fundera och rita sin myra på pappret. Teckningarna som barnen ritar kommer att återkomma i undervisningen senare för att barnen ska kunna jämföra sina teckningar med hur en autentisk myra ser ut. Sen ska barnen och förskolläraren på myrjakt.  

Gruppen beger sig till en bestämd myrstack där gruppen tillsammans fångar myror i en burk. Sedan går gruppen tillbaka till samlingsplatsen och delar barngruppen så det blir ca fyra barn per myrburk. Barnen får observera myrorna och får turvis hålla i burken för att få en närmare blick. Barnens teckningar kan nu användas för att jämföra myran i burken med hur barnen föreställde sig hur en myra såg ut. Här tar förskolläraren även fram det utskrivna fotot på en myra som blir ännu ett stöd och en variation till hur en myra faktiskt ser ut. Här jämför gruppen tillsammans teckningarna, myrorna i burkarna och fotot på myran, här kan förskolläraren förstärka och styra barnens uppmärksamhet mot lärandeobjekten genom att rikta barnens fokus mot myrans utseende. Benämna att myran är en insekt, har sex ben och har tre koppsdelar: Huvud, mellankropp och bakkropp. 

Avslut: Nu ska undervisningen knytas ihop ytterligare med de faktiska svaren genom samtal och frågor: Hur många ben har en myra? Kommer någon ihåg vad myrans kroppsdelar heter? Vilket typ av djur är myran? Med detta samtal repeteras och förstärks begreppen och de konkretiserande lärandeobjekten. Nu kan myrorna släppas fria och undervisningen är slut. 

 

Referenslista 

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001