Examination programmering
Konkretiserade lärandeobjekt
Det läromål vi valt är att känna till några termer inom programmering. De begrepp vi kommer att arbeta med under undervisningens gång kommer att vara algoritm. Nilsson och Nilsson (2017 s.6) menar att en algoritm är en samling av steg-för-steg instruktioner för att målet ska uppnås. Vi kommer även att arbeta med begreppen bugg och loop. Dessa tycker vi relaterar till vår undervisning, dessutom är begreppen bra att kunna för att få bättre förståelse för undervisningen. Dessa begrepp är relaterade till den planerade undervisningen. Sönnerås, K (2017 s.18,19) menar att när man arbetar med programmering är det bra att lära sig begreppen som finns. Detta utvecklar barnens kunnande och är språkberikande. De läroplansmål vi kommer arbeta med under undervisningen kommer att vara:
Läroplanen för förskolan (2018) skriver att “förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla… förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.” och “... ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja… matematiska begrepp och samband mellan begrepp.” (s.14)
De lärandeobjekt vi valt är:
För att programmeringen ska lyckas behöver alla vara överens/ha samma förståelse av vad symbolerna betyder. Om det tolkas på olika sätt blir det fel, då uppstår en bugg.
Ett fel i en programmering kallas för bugg. Sönnerås, K (2017 s,20) visar att en bugg är när något går fel, det uppstår ett problem. Detta kan ske på grund av att den som programmerar inte varit tydlig nog eller skrivit fel.
Loop betyder att man gör en repetition. Sönnerås, K (2017 s,19) antyder att med loopar skapas upprepningar. Datorn vet genom detta hur saker ska börja och avslutas.
Aktivitet och anpassningar
Målgruppen vi kommer att rikta in oss på i åldrarna tre till fem. Förkunskaperna barnen har är begreppet algoritm och dansen som kommer att genomföras, det vill säga drakdansen. Sönnerås, K (2017 s,18) menar att algoritm kan ses som ett antal instruktioner för att lösa ett problem. Vi kommer att börja med att förklara för barnen att de är robotar och att de ska följa våra instruktioner. Nilsson och Nilsson (2017 s.7) visar att en dator behöver instruktioner för att fungera.
Vi kommer även gå igenom de begreppen som kommer att behandlas under undervisningens gång. Sedan kommer vi att visa bilderna för att tydliggöra instruktionerna för dansen. Efter detta ska vi säkerställa att alla förstår innebörden av symbolerna, genom att gestalta dem tillsammans med barnen. Precis som i vår planerade undervisning kommer barnen få instruktioner för att veta vad de ska göra för algoritm, det vill säga en sammansättning av symboler. Efter detta kommer vi börja följa instruktionerna tillsammans med barnen, detta kommer då bilda en dans.
Lärandeobjekten är begreppen loop, bugg och att få erfara att om alla har samma förståelse av symbolerna fungerar algoritmen. Lärandeobjekten tydliggörs i vår undervisning genom att vi använder oss av bilder som representerar olika rörelser. Vi kommer även att använda oss av repetition, eftersom vi kommer göra dansen två gånger för att barnen ska få erfara hur en loop fungerar. För att anpassa undervisningen för den yngre barngruppen kan man använda sig av färre bilder och en mindre variation av rörelser för att förenkla och avskala undervisningen.
Avslutningsvis kommer vi att återberätta undervisningen vi genomfört genom att samtala med barnen om vad vi har gjort. Syftet med detta är att få ett tydligt avslut. Doverborg m.fl. (2019 s. 45, 46) menar att avslutningen är viktig eftersom att den ger barnen möjligheten att sätta ord på sina tankar och reflektioner.
Referenslista:
Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2019). Att undervisa barn i förskolan. (Andra upplagan). Stockholm: Liber. (s.45,46)
Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. (s.14).
Nilsson, B. & Nilsson, A. (2017). Programmering för alla grunderna [uppdaterad enligt förändringar i läroplanen 2017]. Järfälla: Hands-On Science Text. (s.6,7).
Sönnerås, K. (2017). Programmering i förskolan: utveckla digital kompetens. (Första upplagan). Stockholm: Gothia fortbildning. (s.18,19,20)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar