Studiegrupp 9 - Vårfrylet. Sandra, Selma, Muna och Madelene
Examination Programmering: “Vad är programmerat?”
Konkretiserande lärandeobjekt
I förskolans läroplan (Läroplan för förskolan 2018, s.14) står det att ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,” (Lpfö18, s.14). Det övergripande lärandeobjektet som vi valt är att känna till några saker i vardagen som är programmerade respektive ej programmerade.
Våra konkretiserade lärandeobjekt som vi valt är att känna till/få uppleva att:
- Olika föremål som barn möter i sin vardag kan vara både programmerat och inte programmerat, att många föremål runt omkring oss är programmerade, inte bara ”datorn”. Programmerade föremål vi använder oss av är radiostyrd bil, bilnyckel, smartklocka.
- Jämföra med icke-programmerade föremål såsom leksaksbil med drag-släppfunktion, husnyckel, armbandsur.
- Allt som är programmerat innehåller en liten dator.
- Det är människor som har gjort programmeringen.
Aktivitet och anpassningar
Denna undervisning är en planerad undervisning och anpassad för barn i femårsåldern. Sönnerås (2019, s.94) skriver om vikten av att förstå att det är människor som programmerar ett föremål. Genom att erbjuda barnen samtal och konkreta upplevelser av hur en programmering kan skapas och hur det utförs möjliggör undervisningen förståelse för grundläggande programmeringskunskaper. I undervisningen får barnen erfara hur en programmering skapas genom att vi tillsammans kodar med hjälp av pärlor och att barnen med sin kropp får följa en kod. Barnen kommer också få tillsammans med pedagoger upptäcka och utforska olika föremål som är programmerade och inte programmerade.
Inledningsvis tänker vi oss att vi introducerar programmering genom att påvisa ett konkret exempel. Vi vill visa att programmering består av koder och instruktioner. Vi kommer presentera ett armband besående av pärlor i regnbågsfärger och ett armband pärlat med svartvita pärlor. Det svartvita armbandet kommer ha en grön pärla (START), fyra svarta (S), två vita (O), 3 svarta (L) och en röd (STOPP), genom att avkoda pärlornas färg och antal kan vi avläsa vad det står med hjälp av en manual som kopplar samman antal pärlor och färg med en bokstav. Det är på detta sätt en programmering fungerar där en data läser av koder som sedan leder tillexempel till en funktion eller i detta fall ett ord.
Armbandet med olika färger kommer vi använda oss av för att kontrastera vad som inte är en programmering. Efter detta steg har vi för barnen introducerat ett konkret exempel på vad som är programmerat med hjälp av kod och vad som inte är programmerat. Undervisningen fortsätter med att olika föremål placeras på bord där barnen ska få utforska och tillsammans med oss samtala och diskutera vilka föremål som dem tänker är programmerade och inte. De två olika armbanden som introducerades i början placeras på två olika ställen på borden där barnen kommer få placera de programmerade föremålen vid det kodade armbandet och de icke-programmerade föremålen vid det flerfärgade armbandet. Med detta vill vi koppla samman det vi pratat om innan med armbanden. Undervisningen avslutas med att vi skriver upp en kod på tavlan som barnen får läsa av, för att ta sig ut ur rummet för annan aktivitet. Koden är D (5 svarta), A (1 svart), N (2 svarta), S (4 svarta) och A (1 svarta).
En fortsättning på undervisning kan vara att introducera olika föremål som ändå kan utföra ett arbete åt oss, men som dock inte är programmerade, såsom exempelvis en mjölk skummare. Denna är inte programmerad utan innehåller en motor. En annan ingång med förenklade anpassningar kan vara att låta barnen undersöka sin miljö och gå på ”programmeringsjakt”.
Referenslista
Läroplan (Lpfö18) för förskolan: Reviderad 2018. (2018). Skolverket.
Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (skolverket.se)
Sönnerås, J. (2019). Programmering i förskolan, utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar