Näbbmusen

 Konkretiserade lärandeobjekt 

I läroplan för förskolan (2018, s.9) benämns det att “ utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.”  I lärandemålet ska programmeringen vara i en viss ordning för att blue-boten ska köra i rätt riktning. En “bugg” kan uppstå och barnen får felsöka buggen. Pedagogerna ger barnen möjlighet att lösa vardagliga problem men också att barnen ges möjlighet för en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen, som är blue-boten i detta fall.   

• Programmeringen måste vara i en viss ordning för att blue-boten ska köra rätt. 

• När roboten kör fel har “en bugg” uppstått och de behöver undersöka vad som har gått fel så att man kan programmera den att köra rätt.

Aktivitet och anpassningar 

Målgruppen är 4-6 år.

I undervisningen används en blue-bot, Göran och en matta med geometriska former. 

Undervisningen introduceras av pedagogen som förklarar i vidare mening att  Göran ska på en cirkeljakt, Göran behöver hitta fyra cirklar och då får vi en överraskning. Noggrannheten sker genom att förklara för barnen att var och en behöver  programmera Göran, och att en tillsammans behöver lista ut vilken väg han ska ta för att komma till cirkeln. Det är även viktigt att en är noga med att programmeringen är i rätt ordning för att Göran faktiskt ska kunna komma dit barnet vill. Genom tydligheten i instruktionerna som ges samt förklaringarna i det en behöver  lägga fokus på så synliggörs lärandeobjektet. Sönnerås (2017, s.18-19.) poängterar vikten av att använda sig av rätt begrepp i arbetet med programmering, detta för att barnen ska få möjligheten att få höra korrekta ord när vi arbetar med programmering. På samma sätt som när vi arbetar med geometriska former använder vi det rätta begreppen istället för de vardagliga begreppen, som kvadrat istället för fyrkant.

Förslag på möjliga anpassningar till andra målgrupper.

För de yngre barnen mellan åldrarna 1-3 behöver vi göra andra anpassningar, vi behöver vara en mer aktiv medforskande pedagog där fokuset ligger på det fysiska och verbala språket.  Pedagogen behöver i undervisningen med de yngre barnen vara noga med att visa och tydliggöra knapparna, samt vad de olika knapparna betyder.

De yngre barnen kan välja vart på den geometriska mattan de vill åka med Göran och en pedagog förklarar hur Göran fungerar och hur vi behöver programmera den för att komma dit vi vill. Vidare räknar vi tillsammans med barnen hur många “steg” Göran behöver göra och i vilken riktning vi eventuellt behöver svänga. Pedagogerna behöver vara lyhörda för de yngre barnens förkunskaper och kan anpassa utifrån deras nivå genom att placera Göran på en enklare eller mer utmanande sträcka. Genom detta anpassas undervisningen vilket kan leda till att barnen blir utmanade på sin egen nivå. 

Referenslista

Sönnerås, K. (2017). Programmering i förskolan, utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning. 

Lpfö18. (2018). Läroplan för förskolan. Skolverket. 

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf